Vattenkastningsproblem

Den typiske patienten besväras av att inte kunna åka till stan och handla utan att gå på toaletten flera gånger. Han kan inte gå på bio eller teater och han måste gå upp och kissa flera gånger varje natt. Symtomen varierar ofta i intensitet med månads- till årslånga fluktuationer även utan behandling.

På läkarspråk kallas problemet LUTS (Lower urinary tract symptoms). Tidigare talade man om prostatism eftersom prostata kan vara boven hos män men orsaken kan vara fel på urinblåsan och därför är LUTS en bättre benämning. LUTS är mycket vanligt förekommande och ökar med åldern.

Den kan också användas på kvinnor som kan ha liknande besvär. Nedanstående gäller besvären hos framför allt män.
 

Urinvägarna – så fungerar de

Blåsans uppgift är att samla upp urin och tömma ut den när blåsan  blir full. Urinblåsans vägg är elastisk, och utvigdas efterhand som blåsan fylls på med urin från njurarna. Vid övergången från urinröret till blåsan finns två muskler, en inre och en yttre, som sluter om runt urinröret. Den inre muskeln kan vi inte kontrollera, men den yttre styrs av hjärnan.

När blåsan är tillräckligt full, d.v.s. innehåller mellan 2,5 och 5 dl urin, skickar den signaler till hjärnan att det är dags att tömma, och man känner sig kissnödig. Normalt kan man hålla sig tills man får möjlighet att gå på toaletten.

När man sedan beslutar sig för att kissa, skickas en signal till blåsan som då drar ihop sig. Den yttre muskeln slappnar av, och man kan kasta vatten. Därefter stängs urinröret.

Blåsan och urinröret hålls på plats av bindväv och bäckenbottenmuskulatur. Detta stöd är viktigt för att kunna hålla tätt. Därför är det viktigt att träna och styrka sin bäckenbotten. Urinvägarna består av urinledarna, urinblåsan och urinröret.

 

Indikationer / Sjukdomar

Vissa sjukdomar, t ex urinvägsinfektion, ger framför allt upphov till lagringssymtom. Man finner emellertid relativt ofta även tömningssymtom hos dessa patienter. Ett flertal studier visar också att det inte lönar sig att dela in patienter med utgångspunkt enbart från lagrings- respektive tömningssymtom.

Lagringssymtomen upplevs vanligen som mest besvärande. Undantaget är vid urinstopp då man måste söka akut.

Tömningsbesvär – en del människor har svårt att helt eller delvis tömma blåsan. Det kan bero på att blåsan och ringmuskeln inte kommunicerar som de ska. Den vanligaste orsaken till problemet hos män är en godartad prostataförstoring, eftersom den ökar motståndet i urinröret som den omger. Det är blåsmuskulaturen som orsakar urinblåsans tömningar. Om denna muskulatur är försvagad kan det orsaka att en urinmängd s.k. resturin blir kvar i blåsan när man har kissat, och man måste då gå på toaletten snart igen. Musklerna försvagas med stigande ålder, men det kan även vara symptom på en sjukdom i nervsystemet. 

 

Lagringssymtom

Svårt för urinblåsan att lagra urinen

• Ökat antal tömningar
• Nattkissande 
• Trängningar  

Tömningssymtom

Svårt för urinblåsan att tömma urinen

• Startsvårigheter
• Svag stråle
• Känsla av dålig tömning
• Efterdropp
• Urinstopp

Sjukdomar som kan orsaka problem

Kallas ofta blåskatarr och det orsakar ofta en frekvent och akut känsla av kissnödighet. Ofta upplever man även en brännande känsla när man kissar och det kan även hända att man kissar på sig. För att se om man har blåskatarr tar läkaren ett urinprov med urinsticka eller urinodling. Urinvägsinfektion är vanligare hos kvinnor än hos män. Därför bör orsaken utredas hos män eftersom man ofta hittar en behandlingsbar orsak till infektionen vilket man sällan gör hos kvinnor.

Om du har ont i nedre delen av ryggen, magen och underlivet kan det vara inflammation i prostatakörteln. Det kan också göra ont när du kissar. Om det kommer plötsligt kan det vara akut prostatit. Kronisk prostatit innebär att besvären kommer och går under en längre tid. Kronisk prostatit kallas också för kronisk bäckenbottensmärta. Det är ett bättre namn eftersom det kan vara musklerna i bäckenbotten som är påverkade och prostatan kan var helt normal.

Akut prostatit

Akut prostatit kommer ofta plötsligt. Du kan få några av följande besvär:

Du får ont i magen, ofta nedre delen, eller i ryggslutet. Smärtan kan stråla ner mot ljumskarna, ut i pungen, penisen och området mellan pungen och ändtarmsöppningen. Det kan göra ont när du sitter.

  • Det är svårt att kissa. Det kan svida eller göra ont. Du kan också behöva kissa oftare
  • Du får hög feber och frossa
  • Det gör ont i samband med utlösning
  • Du känner dig rejält sjuk i hela kroppen

Undersökningar och utredningar
Läkaren känner på prostatan. Du får även genomgå en kroppsundersökning. Då känner läkaren särskilt på magen, penisen och pungen för att bedöma om det finns förändringar och om du har ont. Prostatan undersöks genom att läkaren tar på sig en handske och för in ett finger i ändtarmsöppningen. Undersökningen kan kännas obehaglig och göra lite ont. Du får lämna urinprov. Du får alltid lämna ett urinprov för att se om det finns bakterier eller spår av röda eller vita blodkroppar i urinen. Du får lämna särskilda urinprov för gonorré och klamydia om läkaren tror att du har en könssjukdom. Ibland kan du få lämna ett nytt urinprov ett par veckor efter att behandlingen med antibiotika är avslutad. Det görs om det första urinprovet innehöll bakterier.
Du får lämna blodprover om du har akut prostatit med hög feber och svåra besvär. Det görs för att kontrollera att de inre organen fungerar som de ska, till exempel lever och njurar. Ibland får du också lämna ett blodprov för att undersöka om det finns bakterier i blodet.

Behandling
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ont i magen, ryggslutet eller underlivet och samtidigt har feber eller frossa. Det gäller också om du har svårt att kissa och får feber. Du behöver få behandling med antibiotika om du har akut prostatit. Ibland behöver du få antibiotika direkt i blodet på ett sjukhus. När du mår bättre, eller om du inte har så svåra symtom, får du antibiotika i tablettform i tre till fyra veckor. Du kan få en kateter i urinblåsan om du har svårt att kissa, eller inte kan kissa alls. Den sätts in när du är på sjukhuset. Katetern gör att urinen kan passera fritt.

Akut prostatit läker bra efter behandling med antibiotika. Du får oftast inga fortsatta besvär. Men ibland kan du få akut prostatit igen. I vissa fall kan det utvecklas till kronisk prostatit.

Vad beror akut prostatit på?
Prostatakörtel ligger runt urinröret vid urinblåsan. Prostatakörteln ligger runt omkring urinröret just där det lämnar urinblåsan och går ut i penis. Prostatit innebär att prostatan blir inflammerad. Då blir den öm och svullen. Ibland kan även musklerna i bäckenbotten bli inflammerade.
Prostatan är en körtel som ligger runt urinröret, precis där det lämnar urinblåsan och går ut i penisen. Prostatan bildar transportvätska för spermierna. Strax under prostatan finns en muskelplatta som kallas bäckenbotten som håller upp organen i nedre delen av bäckenet.
Prostatit beror oftast på att bakterier som finns i underlivet går upp i urinvägarna, till exempel tarmbakterier.

Akut prostatit kan också bero på en sexuellt överförd sjukdom, som klamydia eller gonorré.
Du kan också få prostatit efter en så kallad prostatabiopsi.

Kronisk prostatit

Det är vanligt att känna något eller några av de här besvären om du har kronisk prostatit:

  • Det gör ont i ryggslutet, nedre delen av magen och underlivet. Smärtan strålar också ner mot ljumskarna, ut i pungen och penisen
  • Det gör ont att sitta
  • Du har svårt att kissa. Det svider eller gör ont när du kissar
  • Du behöver kissa oftare
  • Du har ont i samband med utlösning

Undersökningar och utredningar
Se ovan under akut prostatit.

Behandling
Kronisk prostatit går oftast över av sig själv utan behandling. Besvären kan lindras av smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel. Ibland kan det hjälpa med behandling med antibiotika om prostatiten beror på bakterier.

Du kan pröva ett läkemedel som heter alfuzosin om du har svårt att kissa. Det kan hjälpa ibland.
Kronisk prostatit är ofarligt, men kan upplevas som mycket besvärligt. Det kan påverka hur du mår rent allmänt och även sexlivet. Det finns hjälp att få, till exempel kan olika typer av psykoterapi vara bra.

Var beror det på?
Det är inte helt klarlagt varför vissa får kronisk prostatit. Det beror sällan på bakterier eller virus. Ibland är prostatan inflammerad. Men det är vanligt att endast ha ont i musklerna i bäckenbotten. Det är möjligt att det som idag kallas för kronisk prostatit kan ha helt olika, skilda förklaringar hos olika personer.

Referenser 1177.se

Ökad urinmängd som vid urindrivande behandling med mediciner som t.ex Furix.

Läkemedel mot högt blodtryck och sömnmedel är andra exempel på läkemedel som kan påverka urinblåsan. Se vidare på Biverkningar av läkemedel.

Det innebär att urinröret har blivit trängre än vanligt på något ställe. Det beror ofta på att det har bildats ärr efter en skada på urinröret t.ex när en urinvägskateter lagts in på felaktigt sätt eller efter en inflammation i urinröret.

Är inte lika vanligt som njursten. Beror oftast på ett avflödeshinder eller främmande kropp i blåsan som en kateter.

Män har en körtel som är lika stor som en valnöt och sitter under urinblåsan och omringar urinröret. Den kallas för prostata och har till uppgift att producera sädesvätska.

När män blir äldre kan prostatan börja växa och trycker då på urinröret så att det blir smalare. Det kan orsaka problem med kissandet men bortsett från det så är en så kallad godartad prostataförstoring i sig själv ofarlig.

Nästan hälften av alla män får besvär till följd av godartad prostataförstoring och cirka var fjärde man får behandling någon gång i livet för detta.

Det är bra att känna till symptomen av en förstorad prostata. Strålen kan bli tunnare och svagare. Ibland kan det även vara svårt att komma igång och kissa och att tömma blåsan helt. Många måste kissa ofta både på dagen och på natten. En del upplever att det droppar när de har kissat klart kallat efterdropp. 

På samma sätt som vid godartad prostataförstoring kan en cancer trycka på urinröret och ge sämre blåstömning. Idag upptäcks de flesta cancrarna med PSA provet som ger utslag långt innan man får några symtom. Prostatan undersöks genom att läkaren känner på den via ändtarmen. En cancer är hårdare och knöligare än en normal prostata.

Vanligaste tecken på detta är synligt blod i urinen och detta bör snarast utredas av en urolog. Undantaget är om man konstaterar en urinvägsinfektion som också kan leda till blödning. Den upphör i så fall snabbt om infektionen behandlas.

Är en stelhet hos vävnaderna vid övergången mellan urinblåsan och urinröret; förekommer. Drabbar framför allt medelåldersmän. Upptäcks vid en endoskopisk undersökning av urinröret som kallas cystoskopi.

Det kan leda till att ringmuskeln drar ihop sig samtidigt som blåsan, vilket gör att urinen inte kan komma ut som den ska. Skador på blåsans vägg eller intilliggande nerver kan också leda till tömningsbesvär.

Utredning

Hur kan du själv ta reda på mer om dina vattenkastningsbesvär?

Vi använder här ett antal formulär som används idag i sjukvården och som du uppmanas fylla i innan ett läkarbesök.
Första steget är att berätta om dina problem som du skulle göra vid ett läkarbesök. I denna graderar du dina besvär med en skattningsskala för symtom, kallad en IPSS skala. Du prickar för typ av besvär och hur ofta man du har dem. Graden av symtom använder läkaren i sin bedömning av dig.

Ladda ned IPSS-skalan i JPG-format ››

En vätskelista skall ifyllas för att dokumentera hur ofta och hur mycket man kissar. Det bör göras under några dygn eftersom urinmängden varierar beroende bl.a. på hur mycket man druckit. Med denna kan man också se om man är en nattkissare.

Flödesmätning innebär att man tar tid på hur många sekunder det tar att kissa den första decilitern av en större urinportion, alltså skall man vara rejält nödig. Mätningen görs för att värdera hur svårt det är att tömma blåsan. Om blåstömningen tar lång tid tyder det i regel på avflödeshinder, det vill säga att det finns något hinder för tömningen i urinrör eller urinblåsa. Mätningen bör upprepas vid olika tidpunkter över dygnet. Normalvärde är mellan 10 och 15 sekunder.

Urinsticka för att se om det finns bakterier som orsakar en urinvägsinfektion. Urinsticka finns att köpa på apoteket.

Nedanstående kan man inte göra själv utan görs på vårdcentral:

Blodproverna PSA och kreatinin som mäter aktivitet i prostata och njurfunktion. Enklast tar men dem på vårdcentralen men PSA kan också mätas med ett hemtest som finns på många apotek (PSA Prostata).
Mätning av resturin som görs på vårdcentralen med ultraljud eller med tappningskateter efter att man försökt tömma noggrant. Normalt kvarstår högst 1-2 dl men undersökningen kan behöva göras flera gånger eftersom förhöjda värden finns vid stress.

Om du ändrar något i din livsföring eller påbörjar egen medicinering kan det vara intressant att dokumentera ovanstående undersökningar före och efter förändringen.

 

Vätskedagbok

Ladda ned dagbok för att registrera antal toalettbesök, urinmängd etc:

Vätskedagbok (PDF) ››

 

Urinflödesmätning

Ladda ned ifyllbar lista för att registrera tiden det tar att kissa:

Urinflödesmätning (PDF) ››

Hur undersöker läkaren din prostata?

 

Prostatan ligger väl skyddad bakom blygdbenet och är därför inte så lättundersökt, se bilden (från 1177).

Efter att ha frågat ut dig om dina besvär startar undersökningen. Läkaren kan känna på prostatakörteln genom att föra in ett finger genom ändtarmen. Du kan ligga eller stå. Undersökningen gör inte ont och går snabbt.
Efter den får man en uppfattning om storleken som normalt skall vara som en kastanj. Vidare konsistensen som vanligtvis är jämn, fast och lite elastisk. Det kan vara ett tecken på cancer om prostatan är större, hårdare eller knöligare än vad den brukar vara.


Andra undersökningar

Prostatastorleken kan mätas med hjälp av ultraljud. Urologläkaren jämför resultatet med PSA-provet och kan då bedöma om du har en godartad prostataförstoring eller om du behöver undersökas mer.

Ibland behöver du undersökas med magnetkamera. Det kan visa om det finns några förändringar i prostatan som kan vara cancer.

 

Behandling

Olika sätt att behandla förstorad prostata

Det finns flera sätt att behandla godartad prostataförstoring, om det behövs. Det kan vara olika vilken behandling om passar bäst:

  • Läkemedel
  • Operation
  • Mikrovågor eller annan värmebehandling
  • Pluggning/Embolisering (PAE)
  • Du kan få behandling med kateter i urinblåsan. Det finns olika katetrar

 

Läkemedel vid godartad prostataförstoring

Det finns två typer tillgängliga receptfria och receptbelagda. De senare har i studier visats effektivare än sockerpiller som också kan ha effekt. I en dansk studie jämfördes aktiv substans och sockerpiller utan att patienterna visste vilket piller de fått och 74% av patienterna rapporterade förbättring med enbart sockerpiller.

Referens
Hansen BJ, Meyhoff HH, Nordling J, Mensink HJ, Mogensen P, Larsen EH. Placebo effects in the pharmacological treatment of uncomplicated benign prostatic hyperplasia. The ALFECH Study Group. Scand J Urol Nephrol. 1996 Oct;30(5):373-7.
 

Exempel på läkemedel vid godartad prostataförstoring

Pollenpreparat
Läkemedelsverket i Sverige har godkänt tre läkemedel av pollenextrakt av historiska skäl.

I en amerikansk rapport över de vetenskaplig studier som gjorts var slutsatsen att denna typ av preparat inte var bättre än sockerpiller ( Tacklind  J, MacDonald  R, Rutks  I, Stanke  JU, Wilt  TJ. Serenoa repens for benign prostatic hyperplasia. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 12).

Cernitol Novum är ett växtbaserat läkemedel som innehåller extrakt av pollen. Verkningsmekanismen är inte klarlagd men studier på djur och i cellkulturer visat antiinflammatoriska effekter. Det har varit i användning mer än 40 år i Europa.

Dosering: 1 tablett 3 gånger dagligen. Tabletterna sväljs hela med vätska.

Effekten av Cernitol Novum uppnås gradvis och det kan ta upp till tre månader innan full effekt uppnås. Behandlingen ska sedan fortsätta för att behålla effekten. Kostar dygnsdos enligt Apotea december 2020; 5,28 kr 

Curbisal       Dosering: 1 kapsel dagligen       3,64 kr
Sabamin      Dosering: 1 kapsel dagligen       4,39 kr    

Slutsats: Om du har lindriga besvär kan du pröva denna typ av läkemedel som säljs i hälsokostaffärer och på apotek. Du kan också be din läkare att skriva ut på recept, då slipper du momsen och får ett 20% lägre pris.

Övriga: Naturpreparat som innehåller Beta-Sitosterol eller Pygeum africanum säljs i hälsokosten men saknar Läkemedelsverkets godkännande. Bedöms som sämre alternativ än pollenpreparat.

De vanligaste typer av läkemedel som används är:

  • Alfareceptorblockerare får musklerna kring urinröret och prostatakörteln att slappna av
  • 5-alfa-reduktashämmare minskar prostatakörtelns storlek

Ett tredje alternativ är ett läkemedel som innehåller tadalafil och främst används om du har erektionsproblem. Det kallas ofta för erektil dysfunktion, ED. Det vill säga att du har svårt att få eller behålla ståndet. De kan även användas vid godartad prostataförstoring. Läkemedlet är lämpligt om du har både godartad prostataförstoring och ED, vilket är ganska vanligt. Tadalafil förbättrar blodgenomströmningen och får musklerna i prostatan, penis och bäckenbotten att slappna av.

Alfareceptorblockerare

Så här fungerar alfareceptorblockerare
I musklerna kring de nedre urinvägarna finns mottagare som kallas alfa-1-receptorer. När det kommer nervsignaler till receptorerna leder detta till att musklerna drar ihop sig. Läkemedlen blockerar alfa-1-receptorerna så att musklerna i och runt urinröret slappnar av. Det gör det lättare för urinen att lämna urinblåsan. Alfareceptorblockerare gör även att du inte känner dig lika kissnödig och kan hjälpa om du behöver kissa oftare än vanligt.

Läkemedlen ger vanligen en förbättring redan efter några dagar. Men det kan ta upp till två till tre veckor innan de verkar fullt ut. Besvären brukar återkomma om du avbryter behandlingen.

Att tänka på när du använder alfareceptorblockerare
Alfareceptorblockerare kan göra att du blir yr eller trött, särskilt i början av behandlingen. Det kan påverka förmågan att köra bil eller annat fordon, liksom förmågan att sköta andra uppgifter som kräver full uppmärksamhet.

Biverkningar
En del som använder läkemedlen kan få yrsel. Det brukar märkas särskilt när du reser dig från liggande eller sittande till stående. Yrsel är särskilt vanligt i början av behandlingen eller när du ökar dosen. Det kan bero på att blodtrycket sänks. Läkaren brukar därför rekommendera att du tar läkemedlet innan du går och lägger dig. Det är också vanligt att du känner dig trött eller får ont i huvudet.

Exempel på alfareceptorblockerare
Läkemedel som innehåller alfuzosin:

  • Alfuzosin
  • Bundisarin
  • Lafunomyl
  • Xatral OD

Läkemedel som innehåller doxazosin:

  • Alfadil BPH
  • Doxazosin

Läkemedel som innehåller terazosin:

  • Hytrinex
  • Sinalfa

Läkemedel som innehåller tamsulosin:

  • Tamicten

5-alfa-reduktashämmare

5-alfa-reduktashämmare fungerar bäst om du har en måttligt till kraftigt förstorad prostata. 

Så här fungerar 5-alfa-reduktashämmare
Prostatakörteln behöver hormonet dihydrotestosteron för att kunna fungera och växa. I prostatan omvandlas det manliga könshormonet testosteron till dihydrotestosteron med hjälp av enzymet 5-alfa-reduktas. Läkemedlen blockerar 5-alfa-reduktas. Då bromsas bildandet av dihydrotestosteron och prostatakörtelns storlek minskar efter hand. Effekten av läkemedlet börjar märkas efter ett par månader och full effekt kommer efter ett halvår. Besvären kan återkomma om du slutar använda läkemedlet eftersom körteln då ofta växer till igen.

Biverkningar
Ungefär åtta av hundra män som använder 5-alfa-reduktashämmare kan få minskad sexuell lust eller svårt att få och behålla ståndet. Utlösningen brukar minska. Ibland kan bröstkörtlarna bli förstorade eller ömma. I så fall bör du kontakta din läkare.

Exempel på 5-alfa-reduktashämmare
Läkemedel som innehåller finasterid:

  • Avodart
  • Finasterid

Tadalafil

Tadalafil förbättrar blodgenomströmningen och får musklerna i prostatan och urinblåsan att slappna av, vilket kan minska symtom från benign prostatahyperplasi. Tadalafil har visat effekt på dessa urinvägssymtom så tidigt som efter 1–2 veckor efter påbörjad behandling.

Dosen är en 5 mg tablett om dagen, som tas vid ungefär samma tid varje dag.

Vanliga biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare) är huvudvärk, ryggsmärta, muskelvärk, smärta i armar och ben, ansiktsrodnad, nästäppa och matsmältningsbesvär.

Mer om läkemedelsbiverkningar kan du läsa på https://www.fass.se/LIF/startpage

Slutsats
Vilket preparat som fungerar på dig kan bäst avgöras av en urologläkare. Denne baserar detta på prostatavolym och hälsotillståndet i övrigt. Till exempel passar inte alfareceptorblockerare den som har lågt blodtryck. Att öka dosen hjälper oftast inte. Ibland är det av värde att kombinera flera läkemedel. Om man efter ett halvt år inte är nöjd skall man efterfråga operation eller liknande ingrepp.

Biverkningar av läkemedel

Urinträngningar och läckage
Ökad urinmängd som vid urindrivande mediciner som t.ex Furix . De senare minskar ofta njurarnas koncentrationsförmåga och leder till polyuri (>3 liter urinmängd per dygn). Detta är vanligen ofarligt men kan ibland vara besvärande för patienten, främst på grund av det leder till nattkissande. Behandling med ACE-hämmare som används vid högt blodtryck, kan ge torrhosta som biverkning och kan därmed förvärra eller utlösa läckage. Andra exempel är betablockerare som stimulerar blåsmuskeln och alfablockerare som minskar styrkan i ringmuskeln i blåsbotten. 

Försvårad blåstömning
Många läkemedel har antikolinerg effekt, framför allt många psykofarmaka och antidepressiva läkemedel, och ökar risken för sämre blåstömning.
Vissa läkemedel som antidepressiva, antiparkinsonmedel, neuroleptika, opiater och NSAID-preparat kan framkalla urinstopp eftersom de rubbar nervmekanismerna som styr öppning och stängning av blåsan.

Substanser som stimulerar urinrörets alfaadrenerga receptorer, till exempel adrenerga avsvällande medel som fenylpropanolamin och hostmediciner innehållande efedrin, till exempel Mollipect är andra exempel.

Råd om livsstilsförändringar

I en studie på mer än 100.000 män i Australien fann man att en hälsosam livsstil minskade risken för vattenkastningsbesvär i hög ålder. Riskfaktorer för det motsatta var rökning, stillasittande och övervikt.  I en japansk studie analyserades de som opererats för övervikt och man fann att problemen miskade efter viktnedgången.


Referenser
Relationship between lifestyle and health factors and severe lower urinary tract symptoms (LUTS) in 106,435 middle-aged and older Australian men: population-based study. PLoS One. 2014 Oct 15;9(10):e109278.

Time‐dependent changes in lower urinary tract symptoms in Japanese patients who undergo bariatric and metabolic surgery. Int. J. Urol. 2019, 26: 524-526.

Operation

Exempel på operationer och andra behandlingar

En vanlig operation är att göra prostatakörteln mindre genom att hyvla bort vävnad. Det kallas TURP, transuretral resektion av prostata. Operationen tar 30 till 60 minuter. Först får du bedövning, oftast ryggbedövning. Du ligger på rygg med benen i upphöjda stöd. Läkaren för upp ett smalt instrument i urinröret till prostatakörteln. På toppen av instrumentet finns ett litet elektriskt redskap. Med hjälp av redskapet skär läkaren bort lite vävnad i taget tills urinkanalen kan återta sin form och fungera bra igen. Efter operationen har du oftast en kateter i urinröret. Katetern brukar få sitta kvar någon dag. De flesta får stanna på sjukhuset tills katetern kan tas bort. Du behöver vara sjukskriven i två till fyra veckor.

De flesta upplever ett bra resultat av operationen. Omkring var tionde som opereras får tillbaka besvären inom tio år. Då går det att opereras igen. Det är ovanligt att förmågan att få och behålla ståndet försämras efter en TURP-operation. Däremot är det vanligt att sädesvätskan i fortsättningen leds in i urinblåsan i stället för att komma ut genom penisen vid utlösning. Det påverkar inte känslan av orgasm men du behöver hjälp om du vill använda dina spermier i en graviditet.

Ibland behöver de förstorade delarna av prostatakörteln tas bort. Då opereras du genom ett snitt under naveln. De flesta får ryggbedövning och sövs före operationen. Ryggbedövningen är till för att lindra om det gör ont efter operationen. Operationen tar ungefär en timme. Efteråt behöver de flesta stanna på sjukhuset två till tre dagar, men det kan variera. Innan du lämnar sjukhuset får du veta hur operationssåret och urinkatetern ska skötas, och vem du kan kontakta om det behövs. Du får med dig recept på smärtstillande läkemedel som du tar om du får ont.

Urinkatetern behövs för läkningen. Urinkatetern som du fick när du opererades ska sitta kvar i cirka sju till tio dagar. Sedan får du hjälp med att ta bort den. Sjukskrivning- det är vanligt att behöva vara sjukskriven fyra till sex veckor. Det beror på hur du mår och vilket slags jobb du har. Du kan behöva vara sjukskriven längre om du har ett arbete med tunga lyft.

Prostatan kan behandlas med värme mot vissa delar så att de förstörs. Då blir prostatan mindre så att det blir det lättare att kissa. Värmebehandlingen ges med tunna instrument som förs genom urinröret till prostatan. Värmen kan skapas med olika tekniker, till exempel:

  • mikrovågor

  • laser

  • vattenånga

Värmebehandling med mikrovågor är vanligast. Före behandlingen får du lokalbedövning. Vid laserbehandling får du oftast ryggbedövning. Du får behandling vid ett tillfälle. Behandlingen tar ungefär en halvtimme. Efteråt har du en kateter i urinröret i upp till tre veckor. Katetern behövs eftersom prostatan tillfälligt kan svullna efter behandlingen och göra att du får svårt att kissa. Dessutom stöts rester av den värmebehandlade prostatavävnaden ut genom katetern och ut i uppsamlingspåsen.

Det kan svida och göra ont i urinröret under tiden som du har kateter och några veckor efter att den har tagits bort. Ibland kan besvären komma tillbaka så att du behöver behandling igen.

Blodförsörjningen till prostata stängs av med små plastpartiklar som införes från blodkärl i ljumsken under röntgengenomlysning. När blodcirkulationen då stängs av uppkommer en infarkt vilket medför att prostata skrumpnar och minskar i storlek varvid besvären vid vattenkastning oftast elimineras. 

Fördelar: kan genomföras under lokalbedövning i dagkirurgi och under pågående antikoagulationsbehandling - mindre förekomst av urininkontinens och retrograd ejakulation har rapporterats, - behovet av blodtransfusioner är minimalt jämfört med TUR-p. Kostnaderna har för PAE visats vara lägre än för TUR-p. 

Nackdelar:  är ett tekniskt krävande ingrepp, är exponering för röntgenstrålning och kontrastmedel, att inget vävnadsprov fås för undersökning av eventuell förekomst av prostatacancer samt en risk för oavsiktlig embolisering av intilliggande artärer/organ samt möjliga skador på femoralisartären i ljumsken med påföljande risker i form av blödning/proppbildning och aneurysmutveckling vid punktionsstället. 

På sidan Fråga doktorn svarar vi på vanliga frågor från våra läsare, som kanske även intresserar dig!

Fråga doktorn ››